onsdag 19 mars 2008

Alltid ska det hända något

Dagen började bra. Alla i familjen var på bra humör, barnen kom iväg i tid till skolan (ja dom gör det typ alltid men ibland e de ganksa tjurigt här hemma på morronen).
Sen packade jag ihop de två minsat för vi skulle på en föräldraträff i Rydebäck där vi också skulle visa sjalar. Vi passade på att ta ett kort på Feburari bebisarna:
Dom sitter äldsta från vänster, min lille Mini är således bland dom yngsta tjejerna efter honom är födda på samam dag två dagar efter honom, elelr om det var tre. Han är ju ganska stor när man ser honom såhär...
Tre veckor gammal var vi med honom på bvc och vägde, vågen stannade på 6005 g!

När vi satt där och pratade ringde L och fråga om han å en kompis kunde gå hem från fritids till oss. Javisst sa jag gör det. Men kände ngt i min mamma mage så jag avslutade den trevliga träffen.
Körde hem å när jag kom hem så hittade jag killarna påväg ut för att åka inlines.
När dom varit ut i kanske 20 min kommer stora L skrikandes hem...
Han hade åkt ner för en backa och inte kunde han stanna heller utan rakt in i ett sånt där cykelstaket i järn och tog emot med händerna...

Väntade kanske 20 min men såg att det började svullna så jag började packa ihop saker för att klara en kväll på akuten.
Nu är vi hemma, stora L har gipsat sin arm.
Hans handled var brute *ajaj* Gips i tre veckor sen ska vi se om det är bra.

Alltid ska det hända något, eller hur?

KRAM på er alla
-J

5 kommentarer:

Anonym sa...

En Kram till L så han blir bra (om man får skicka sånt till stora pojkar)

..och en till Mini för att han är så söt

...och en till P för att han också ska ha en

...och en till dig för att jag har så dålig inspiration just nu!

Haha

Anonym sa...

Härlig bild! :) Mini-Buddha ja. Kanske vore ngt som namn? ;) Hur går det med det?
Puss!

Anonym sa...

STOR kraaaaaaam till L fr mej med =)
O till resten av familjen tycker jag =)

Nu åker vi till Småland o pappa, ha det så bra så tycker jag att vi måste träffas så jag får se lille pysen!!

becka sa...

Ja usch....Saga bröt ju sin fot på tre ställen för ett par månader sedan. Hon tog bara ett litet danssteg hemma på vardagsrumsgolvet och så vickade foten till lite och sen ramlade hon. Jesus vad ont hon hade. Så det blev gips och kryckor och färdtjänst till skolan. När hon hade varit av med gips och kryckor i sex dagar så trampade hennes kompis henne av misstag på hälen. Eftersom foten blivit så försvagad efter att ha varit gipsad så gick senorna AV!!! Så det var det tårar, kryckor och färdtjänst igen. herregud vad knäckt hon blev. Jobbigt att vara barn ibland...Puss på er och krama den stackars vildingen från mig

Anonym sa...

Tjoho!
Jag ska vara i Helsingör under kommande dagar :-)

Kram! Tänker på er!